Tiden går...

..fort när man har roligt!
Nu var det das för flytt igen då, den är närmre än vad jag trodde, så igår när jag tänkte efter fick jag nästan panik....
Allt ska packas, alla ska träffas en sista gång!

Jag har bara sett det roliga i att åka, men igår när Anton började gråta vid matbordet och ingen förstod varför, innan han sa att "jag vill inte att Hanna ska åka", då slog det mig, hjälp det är inte bara roligt att åka, alla blir ju ledsena och jag med, shit jag ska ju lämna dem!!

Men värst av allt är att lämna dig, Gustav.. Min enda tröst är att när vi ses om tre veckor hoppar vi på ett plan till Turkiet..

"My mind is worring me"

Over and out!

Frihet!!

Liberté, egalité fraternité!!

Äntligen ledig, inget mer bajstorkande för mig inte!!

Ikväll är jag på topp, fest med Marta Annie och vissa som än dyker upp!

Hanna lever igen

RSS 2.0